TYP 1 DIABETES

Den nuvarande uppfattningen om typ 1 diabetes är att den är en autoimmun sjukdom, som leder till att de celler i bukspottskörteln , som producerar insulin, förstörs. Utvecklingen av Typ 1 diabetes beror på dels ärftliga faktorer och dels yttre miljöfaktorer. Ärftligheten förklarar ca 30- 50% av orsakerna till typ 1 diabetes. Av nyfödda diabetesbarn har 90 % inte diabetes i sin närmaste släkt.
I många länder har man märkt att diabetes i barnaåldern har ökat under de senaste decennierna. Detta talar för miljöfaktorernas betydelse. De starkaste misstankarna faller på virusinfektioner, faktorer som gäller födoämnen såsom nitrater och nitriter, för litet intag av D-vitamin, växtproteiner, gifter, och psykisk stress. Komjölksproteiner är de första främmande äggviteämnen, som ett barn får i tarmen. Det är möjligt att komjölksproteiner ökar risken för diabetes genom att aktivera tarmens immunförsvar i spädbarnsåldern.
Diabetes är en störning i energi- ämnesomsättningen som leder till hög blodsockerhalt och störningar i kolhydrat-, fett och proteinämnesomsättningen. Typ 1 diabetes beror på brist av det insulin som bukspottskörteln producerar, konstateras med hjälp av symptom (ökad urinproduktion, törst, avmagring/viktnedgång )och blodsockermätning från fingerspets eller venblod. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO 1999) är gränsvärdet för diabetes diagnos ett värde över 7.0 mmol/l i blodvätska (plasma) eller 6.1mmol/l i helblod, när mätningarna gjorts i fasta. Vid behov görs ett två timmars sockerbelastningstest.

Utredning av den ärftliga diabetesrisken

Man undersöker, med föräldrarnas tillstånd den ärftliga diabetesrisken hos den baby som deltar i TRIGR-forskningen. Ur den nyföddas navelblod tas ett blodprov, vilket betyder att man inte behöver sticka babyn. I provet kan man bestämma riskgenerna för diabetes. Ifall man inte finner en ökad risk, fortsätter babyn inte i forskningen. Ifall babyn konstateras ha en ökad risk för diabetes , meddelar läkaren/TRIGR-teamet detta till familjen per telefon och brev ca två veckor efter provtagningen. Då kan familjen ställa frågor angående forskningen och t.ex. saker som berör HLA-svaret. De mänskliga arvsanlagen finns i 23 kromosompar. Kromosom 6 innehåller de arvsanlag som reglerar produktionen av HLA- faktorer (Human Leucocyte Antigen). Med hjälp av dessa individuella HLA-faktorer registrerar kroppens försvarsceller dem som egna, och förstör dem således inte när t.ex. bakterier förstörs p.g.a. att de är för kroppen främmande celler. En del HLA-faktorer disponerar för typ 1 diabetes medan andra skyddar mot den. Det betyder i praktiken, att av de barn som i TRIGR-forskningen konstateras ha någon riskgen, kommer endast en liten del att någonsin insjukna i diabetes. Å andra sidan är det inte uteslutet att insjukna i diabetes, trots att man inte hittat någon riskgen. Diabetesforskningen har visat att barnets risk att insjukna är 3-6% om pappan har diabetes typ 1. Om mamman har typ 1 diabetes är risken 1,5-2.5% och om ett barn i familjen har diabetes är syskonets risk 6-8%.

Start | Familjen | Studien